Vad är en dagstidning? Definition, historia och kriterier
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Den har reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige eller två gånger internationellt.
Enligt svensk lagstiftning kännetecknas en dagstidning av dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt minst ett nummer per vecka med löpsedel och bilaga.
Begreppet har präglats sedan 1800-talet av fyra huvudkriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Enligt Wikipedia är det en skrift med dagspresskaraktär.
- Nationalencyklopedin betonar fyra kriterier sedan 1800-talet.
- Tidningar med längre intervall än dagligen kan räknas som dagstidningar.
- Vanlig utgivning flera gånger per vecka, som sexdagars- eller sjudagarsutgivning.
- Format som broadsheet eller tabloid används.
- Etymologi belagd sedan 1780 med hyponymer som morgontidning.
- I Sverige cirka 150 dagstidningar idag.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Utgivningskrav Sverige | Minst ett nummer/vecka med löpsedel | Svensk lagstiftning |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Definition |
| Format broadsheet | Ca 600 x 380 mm | Wikipedia |
| Aftonbladet oplaga 2006 | 416 500 exemplar vardagar | Wikipedia |
| Expressen oplaga 2006 | 326 000 exemplar | Wikipedia |
| Antal i Sverige idag | Ungefär 150 | Språktidningen |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645 | Wikipedia |
| Första dagliga | Dagligt Allehanda 1776 | Wikipedia |
| Dagens Nyheter | Start 1864 | Wikipedia |
| Göteborgs-Posten | Start 1863 | Wikipedia |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Svensk lagstiftning
En dagstidning måste ha dagspresskaraktär eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt minst ett nummer per vecka med löpsedel och bilaga.
Reguljär nyhetsförmedling krävs tillsammans med bilaga och löpsedel, enligt svensk definition.
De fyra klassiska kriterierna
Sedan 1800-talet gäller periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Nationalencyklopedin beskriver dem som grundläggande.
Hur utkommer och formateras dagstidningar?
Utgivningsfrekvenser
Dagstidningar utkommer ofta flera gånger per vecka. Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning förekommer.
Format och varianter
Broadsheet mäter cirka 600 x 380 mm och är traditionellt. Tabloid är mindre och vanligare idag. Wikipedia nämner även hyponymer som morgontidning och kvällstidning. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Broadsheet för traditionella tidningar, tabloid för modernare och kompaktare utgivning.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
År 2006 hade Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, 416 500 exemplar på vardagar. Expressen, GT och Kvällsposten, oberoende liberala, nådde 326 000 exemplar.
Svenska dagstidningar har hög räckvidd internationellt trots minskande läsarantal. Idag finns cirka 150 i Sverige, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet. Språktidningen rapporterar detta.
Tidslinje över svenska dagstidningar
- : Ordinari Post Tijdender utkommer som en av de första. Wikipedia.
- : Pressen växer i Sverige.
- : Dagligt Allehanda blir den första dagliga tidningen.
- : Göteborgs-Posten startar.
- : Dagens Nyheter grundas och bidrar till demokratiseringen.
- : Ordinari Post Tijdender digitaliseras. Oplagor noteras för Aftonbladet och Expressen.
Etablerade fakta och osäkerheter kring dagstidningar
| Etablerat | Oklart eller ofullständigt |
|---|---|
| Definition enligt lag och kriterier sedan 1800-talet. | Aktuella oplagor efter 2006. |
| Historia från 1645 med specifika tidningar. | Exakt antal lokala tidningar idag. |
| Format som broadsheet och tabloid. | Framtida effekter av digitalisering. |
| Hög räckvidd i Sverige jämfört internationellt. | Nyare statistik över läsarantal. |
Bakgrund och relaterade termer
Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” som betyder underrättelse eller nyhet, inte periodicitet. Jan Olof Bengtsson belyser etymologin.
Etymologiskt belagt sedan 1780. På engelska översätts det till ”daily newspaper”. Cambridge Dictionary.
Antonymer inkluderar månadstidning och veckotidning. Wiktionary.
Källor till informationen om dagstidningar
Svenska dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet, med Ordinari Post Tijdender som en av de första.
Begreppet präglas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen är en central del av nyhetsförmedlingen med rötter i 1600-talet, definierad av regelbundenhet och aktualitet. Trots förändringar behåller den hög räckvidd i Sverige.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
En dagstidning utkommer minst en gång per vecka i Sverige med dagspresskaraktär, medan veckotidning har längre intervall utan samma krav.
När uppstod ordet dagstidning?
Etymologiskt belagt sedan 1780, med rötter i fornsvenska ”tidhning”.
Vilka är de största tidningarna från 2006?
Aftonbladet med 416 500 exemplar, följt av Expressen med 326 000.
Vad är broadsheet?
Ett traditionellt format på cirka 600 x 380 mm.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Ungefär 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.
Vad betyder universalitet för dagstidningar?
Nyheter från hela världen och alla samhällsområden.
Vilken var Sveriges första dagliga tidning?
Dagligt Allehanda från 1776.
Se också
Tårta i långpanna för många – Enkel Festbakning
Donkey Kong Country Returns – HD på Switch recension och köpguide
Recept Smal Pajdeg med Potatis – Glutenfri Krispig Botten
Gott prefix 2 bokstäver – lista och betydelse för korsord
We are the creeps: Betydelse, psykologi och populärkultur
AC Milan – Spelare i truppen 2024/2025 och historiska legendarer
