Vilka hajar finns i Sverige? 15 arter – pigghaj, brugd & rödhaj

De flesta tänker nog på tropiska hav när hajar nämns, men faktum är att ett trettiotal broskfiskar har påträffats i svenska vatten de senaste 150 åren, och av dessa förekommer ett tiotal arter regelbundet längs västkusten. Här får du en faktabaserad genomgång av vilka hajar du faktiskt kan stöta på vid svenska kusten – och varför vithajen inte är en av dem.

Antal hajarter rapporterade i Sverige: 15 · Vanligaste hajen: Pigghaj (Squalus acanthias) · Största hajen: Brugd (Cetorhinus maximus), upp till 12 meter · Bekräftade hajattacker i Sverige: 0

En snabb överblick över hajarna i svenska vatten visar en slående kontrast: inga farliga arter men ändå en artrikedom som många förbiser.

Vilka hajarter har vi i Sverige?

Lista över 15 rapporterade hajarter

• Pigghaj (Squalus acanthias) – vanligast i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön (Naturskyddsföreningen)
• Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) – vanlig på västkusten (Havs- och vattenmyndigheten)
• Brugd (Cetorhinus maximus) – största hajen, planktonätare (Havs- och vattenmyndigheten)
• Håbrand (Lamna nasus) – även kallad sillhaj, sällsynt gäst (WWF Sverige – världsnaturfonden)
• Håkäring (Somniosus microcephalus) – världens näst största rovhaj, lever på djupt vatten (Göteborgs universitet – marin forskning)
• Blåkäxa (Etmopterus spinax) – minsta svenska hajarten (Havs- och vattenmyndigheten)

Vanligaste arterna: pigghaj och småfläckig rödhaj

Pigghajen är den art som oftast fångas i svenska fiskenät och rapporteras av fritidsfiskare. Den lever främst i Skagerrak och Kattegatt, men har även observerats i Öresund och sydvästra Östersjön (Naturskyddsföreningen). Småfläckig rödhaj trivs på mjukbotten längs västkusten och livnär sig på småfisk och kräftdjur. Tillsammans utgör dessa två arter merparten av alla hajobservationer i svenska vatten.

Sällsynta och hotade arter

Flera av de svenska hajarna är rödlistade enligt Havs- och vattenmyndigheten. Brugden är klassad som hotad på grund av överfiske och låg reproduktionstakt. Håbranden, som är fredad i svenska vatten, har minskat kraftigt i Nordostatlanten. Håkäringen, trots sin storlek, är svårstuderad eftersom den lever på stora djup – Göteborgs universitet märker individer för att lära sig mer om dess vandringar.

Mönstret: de svenska hajarna är en blandning av vanliga och sällsynta arter, där skyddsbehovet varierar kraftigt.

Har det funnits vithaj i Sverige?

Historiska observationer och rykten

Nej, det finns inget bekräftat fynd av vithaj (Carcharodon carcharias) i Sverige. Rykten har förekommit, men VithajSafari.se slår fast att inget vetenskapligt belägg finns. Vithajen föredrar varmare vatten och håller sig normalt i tempererade och subtropiska hav. De kallaste svenska vattnen, särskilt i Östersjön, ligger långt under den temperatur som vithajen trivs i.

Orsaker till att vithaj inte etablerat sig

• Salthalten i Östersjön är för låg för många hajarters osmoreglering (Havs- och vattenmyndigheten)
• Dygnsmedeltemperaturen i ytvattnet är sällan över 18°C (VithajSafari.se)
• Brist på lämpliga bytesdjur i tillräcklig mängd (Naturskyddsföreningen)

Klimatförändringars potentiella påverkan

Med stigande havstemperaturer kan utbredningsområden förändras på sikt. VithajSafari.se påpekar att varmare vatten skulle kunna locka nya arter till svenska vatten, men att vithajens etablering fortfarande är osannolik inom överskådlig tid på grund av andra ekologiska begränsningar. Forskningen är dock osäker – Göteborgs universitet följer utvecklingen.

Har det någonsin varit en hajattack i Sverige?

Sveriges hajattacks historia

Statistiken är glasklar: det finns ingen dokumenterad hajattack i Sverige (VithajSafari.se). Inga svenska hajar betraktas som farliga för människor. De arter som förekommer är antingen för små (blåkäxa, småfläckig rödhaj) eller har fel diet (brugd är planktonätare). Pigghajen har en giftig tagg på ryggfenan, men den används främst som försvar mot predatorer och orsakar endast lokala sår om man hanterar fisken oaktsamt.

Globala attackstatistik

Globalt sett inträffar cirka 80 oprovocerade hajattacker per år enligt internationell statistik (WWF Sverige). Majoriteten sker i varma vatten med hög population av stora rovhajar. Sveriges läge med kalla, näringsfattiga vatten gör risken minimal. Det enda som skulle kunna förändra bilden är om klimatförändringar för med sig nya arter – men även då är sannolikheten för attacker extremt låg.

”Svenska hajar är skygga och har ingen anledning att attackera människor. De vi har äter småfisk, plankton eller lever på djupt vatten.”

– World Wide Fund for Nature (WWF) Sverige

Implikationen: risken för svenska badgäster är obefintlig, men globala trender visar på betydande attacker i varmare vatten.

Vad är Sveriges farligaste haj?

Pigghaj – den mest aggressiva svenska hajen

Pigghajen omnämns ibland som ”Sveriges farligaste haj”, men epitetet är missvisande. Den kan uppvisa ett försvarsbeteende när den fångas, med sin taggiga ryggfena, men den utgör ingen dödlig fara för människor (Naturskyddsföreningen). För svenska badgäster är risken praktiskt taget obefintlig.

Håbrand och andra större arter

Håbranden (sillhaj) kan bli 3–4 meter lång och är en snabb rovfisk. Den förekommer mycket sällan vid svenska kusten och är fredad. Håkäringen, som kan väga över 1 500 kilo, lever på djupt vatten och har aldrig rapporterats i närheten av badplatser (Göteborgs universitet). Samtliga stora arter är skygga och undviker människor.

Haken: epitetet ”farligast” är missvisande eftersom ingen svensk hajart utgör ett hot.

Vilka dofter hatar hajar?

Naturliga avskräckande dofter

Forskning visar att hajar reagerar starkt på vissa lukter, till exempel från död haj eller vissa eteriska oljor (VithajSafari.se). I laboratorieförsök har man sett att hajar undviker områden med doft av ruttnande hajkött – en möjlig signal om fara.

Kommersiella hajmedel och deras effektivitet

Det finns produkter som påstås avskräcka hajar med dofter eller elektriska fält. Naturskyddsföreningen påpekar att effekten är omdiskuterad och att inget medel garanterar skydd. För svenska förhållanden saknas behovet – inga farliga hajar finns att avskräcka.

Myter om dofter och hajar

En vanlig myt är att hajar lockas av blod eller mänsklig urin. Sanningen är att hajar har ett extremt känsligt luktsinne, men de reagerar främst på byte som är naturligt för dem. För svenska hajar, som lever av småfisk och plankton, är människor inte intressanta (WWF Sverige).

”Nej, det finns inga vithajar i Sverige. Anledningen är att vattnet är för kallt för att de ska trivas. Klimatförändringar kan ändra på det, men det ligger långt fram i tiden.”

– VithajSafari.se – sajt om hajar

”Pigghajen är den art vi ser mest av i svenska fiskenät. Den är inte farlig för människor, men den har en vass tagg som kan orsaka skärsår om man inte är försiktig.”

– Naturskyddsföreningen – svensk miljöorganisation

För den som simmar längs svenska kuster är beskedet tydligt: du kan koppla av – ingen haj utgör någon fara. Däremot är det värt att hålla ett öga på utvecklingen, för havstemperaturen stiger och med den kan nya arter dyka upp. För svenska yrkesfiskare innebär de nya CITES-reglerna att hanteringen av bland annat sillhaj måste ske med noggrann dokumentation – annars riskerar man böter eller beslag.

Relaterad läsning: Är potatis en grönsak? Fakta om klassificering och kostråd · Forskare varnar för statiner – ny studie sågar biverkningar

För den som vill veta mer om hajar i svenska vatten finns en utförlig guide som listar alla observerade arter och deras utbredning längs västkusten, tillgänglig via hajar i svenska vatten.

Vanliga frågor