söndag, 19 juli
Nyheter, kultur och vad som händer härnäst.

Newspaper – Definition, kännetecken och historia i Sverige

Av Daniel Johansson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De utkommer ofta dagligen eller nästan dagligen i olika format som broadsheet eller tabloid.

I Sverige har traditionen lång historia sedan 1600-talet, med tidningar som Aftonbladet och Expressen bland de största, trots minskande upplagor.

Vad är en dagstidning?

Aspekt Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Aktualitet Fokus på nyheter.
Publicitet Tillgänglig för alla.
Universalitet Nyheter från hela världen och samhället.
  • Definieras i svensk lag som skrift med nyhetsförmedling eller opinionsbildning.
  • Internationellt ofta minst två utgivningar per vecka.
  • Etymologi från 1780-talet, syftar på daglig utgivning.
  • Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
  • Vanliga format: broadsheet (ca 600 x 380 mm) och tabloid.
  • Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
Faktum Källa
Svensk definition Lag om minst en gång per vecka
Internationell Ofta minst två gånger per vecka
Kännetecken Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet
Utgivningsfrekvens Dagligen, sexdagars- eller sjudagarsutgivning
Etymologi Från 1780-talet
Format Broadsheet och tabloid
Målgrupp Allmänheten
Innehåll Allsidig nyhetsrapportering

Vilka kännetecken har dagstidningar?

Dagstidningar utmärks av sin regelbundna utgivning och fokus på aktuella händelser. De är öppna för alla läsare och täcker breda ämnen globalt.

Vad innebär periodicitet och utgivningsformer?

Utgivning sker dagligen, sex dagar i veckan eller sju dagar. Svenska Wikipedia beskriver sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning som vanliga varianter.

Vanliga format

Broadsheet mäter cirka 600 x 380 mm och är traditionellt, medan tabloid är mindre och vanligare idag.

Hur relaterar termerna till etymologin?

”Dagstidning” härstammar från 1780-talet och betecknar regelbunden daglig utgivning. Wiktionary nämner hyponymer som morgontidning och kvällstidning. Las mer hos Australiainsight.

Hur ser historien för dagstidningar ut i Sverige?

Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Svenska Wikipedia anger Ordinari Post Tijdender från 1645 som en av de första, digitaliserad 2006.

Utveckling under 1700- och 1800-talen

Antalet ökade under 1700-talet, med Dagligt Allehanda 1776 som första dagliga. På 1800-talet växte pressen explosionsartat och bidrog till demokratisering, inklusive Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Ordet ”tidning”

Kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. Exempel: Norrköpings Tidningar (1758).

Idag finns cirka 150 dagstidningar i Sverige, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet. Språktidningen noterar detta.

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Data från 2006 visar Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar (oberoende socialdemokratisk). Expressen, inklusive GT och Kvällsposten, hade 326 000 exemplar (oberoende liberal).

Trots minskande läsare har svenska dagstidningar relativt höga upplagor internationellt.

Äldre data

Upplagorna avser 2006 och kan ha förändrats sedan dess. För mer information om tidningar och deras historia, se UNT e-tidning pris och inloggning.

Viktiga händelser i dagstidningarnas historia

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första i Sverige.
  2. 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning. Källa
  3. 1758: Norrköpings Tidningar, exempel på tidigt namn.
  4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
  5. 1864: Dagens Nyheter startar.
  6. 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
  7. 2006: Ordinari Post Tijdender digitaliseras.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information Oklargjort
Definition i svensk lag Aktuella upplagor efter 2006
Kännetecken: periodicitet m.m. Exakta internationella kravvariationer
Historiska milstolpar Framtida formatförändringar
Största tidningar 2006 Nuvarande antal exakta dagstidningar
Etymologi och termer Senaste läsarsiffror globalt

Vad är bakgrunden till begreppet dagstidning?

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska och betyder nyhet snarare än periodicitet. Jan Olof Bengtsson diskuterar detta.

På engelska översätts det till daily newspaper. Cambridge Dictionary. Antonymer är veckotidning och månadstidning. NE beskriver kärnelementen.

Vilka källor ligger till grund för informationen?

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Wikipedia

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. NE

Vad bör man veta sammanfattningsvis om dagstidningar?

Dagstidningar är regelbundet utgivna nyhetsmedier med lång svensk historia, definierade av aktualitet och bred tillgänglighet. Stora aktörer som Aftonbladet dominerar, men data är delvis äldre.

Behöver dagstidningar utkomma varje dag?

Nej, i Sverige räcker minst en gång per vecka enligt lag, men de flesta utkommer dagligen eller nästan dagligen.

Vad är skillnaden mellan broadsheet och tabloid?

Broadsheet är större (ca 600 x 380 mm) och traditionell, tabloid mindre och vanligare idag.

Hur många dagstidningar finns i Sverige idag?

Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet, enligt tillgängliga uppgifter.

Vad betyder ”tidning” etymologiskt?

Från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.

Har svenska dagstidningar höga upplagor?

Relativt höga jämfört med andra länder, trots minskande läsare, baserat på 2006-data.

Vad är engelsk översättning?

Daily newspaper.


Se också