Dagstidning – Definition, historia och egenskaper

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.

Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka för att en publikation ska klassas som dagstidning. Kännetecknande drag inkluderar regelbunden utgivning och fokus på aktuella händelser från hela världen.

Trots digitaliseringens framfart finns fortfarande cirka 150 dagstidningar i Sverige, även om läsarantalet minskat på grund av television och internet.

Vad är en dagstidning?

• Periodisk publikation med allsidig nyhetsrapportering.
• Riktar sig till allmänheten.
• Svensk lag kräver minst en utgåva per vecka.
• Ofta fler utgåvor, som sex eller sju per vecka.
• Historia sträcker sig tillbaka till 1600-talet i Sverige.
• Cirka 150 aktiva dagstidningar idag.
• Upplagor minskar på grund av medieutveckling.

Vilka egenskaper kännetecknar en dagstidning?

Definition och utgivningstakt

Dagstidningen utmärks av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Även publikationer med längre intervall än dagligen kan räknas hit.

Vanliga upplagor inkluderar sexdagars- eller sjudagarsutgivning.

Internationella skillnader

Utanför Sverige ställs ofta högre krav på frekvens, som minst två utgåvor per vecka.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga skeden på 1600- och 1700-talet

Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 är en av de första, senare omdöpt till Post- och Inrikes Tidningar. Las mer hos Australiainsight.

Antalet ökade under 1700-talet. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första med daglig utgivning.

Modern tid och stora namn

Exempel från 1800-talet är Göteborgs-Posten från 1863, Dagens Nyheter från 1864 och Helsingborgs Dagblad från 1867.

År 2006 hade Aftonbladet 416 500 exemplar på vardagar och Expressen/GT/Kvällsposten 326 000.

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, toppade 2006 med 416 500 exemplar på vardagar.

Expressen, GT och Kvällsposten, oberoende liberala, nådde 326 000 exemplar samma år.

Tidslinje för svenska dagstidningar

1. 1645: Ordinari Post Tijdender börjar utges, senare Post- och Inrikes Tidningar.
2. 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
3. 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning.
4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
5. 1864: Dagens Nyheter startar.
6. 1867: Helsingborgs Dagblad kommer ut.
7. 2000-talet: Minskande läsare på grund av TV och internet.
8. Idag: Cirka 150 dagstidningar kvar.

Vad är etablerat och oklart om dagstidningar?

Språklig bakgrund och traditioner kring dagstidningar

Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser tidning med regelbunden daglig utgivning. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning.

För mer fördjupning kring sparande och investeringar kan Samuelssonsrapport vara en bra källa.

”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning, som betyder underrättelse eller nyhet. På engelska heter det daily newspaper.

Många tidningar heter något tidning, som Hjo Tidning. Andra använder dagblad, från latinets diurnus som betyder daglig. Traditionellt broadsheet-format (600 x 380 mm) ersätts delvis av tabloid.

Källor och referenser

Svenska dagstidningar har en lång historia med nyckelpublikationer från 1600-talet och framåt.

Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Sammanfattning om dagstidningar

Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla för allmänheten, definierad i svensk lag med minst veckovis utgivning. Från 1645 års pionjärer till dagens cirka 150 titlar har den präglat samhället, trots utmaningar från digitala medier.

Vanliga frågor om dagstidningar